Travelers fatigue i Antigua och Lake Atitlán
HOLA från Guatemala!
Att resa är inte alltid så glamoröst. Vi har nu haft några dagar i Antigua och Lake Atitlán där båda, men framför allt jag, känt oss slitna och trötta. Jag googlade och läste mig till att vårt "tillstånd" är känt som "travelers fatigue". Ett väldigt lyxigt problem kan ju tyckas. Vår trötthet gjorde att föregående söndag i Antigua var den sämsta på resan. Jag kör en hederlig punktlista.
- Det var sjukt mycket folk på gatorna hela dagen och solen stekte. Båda våra försök att ta en promenad slutade i en tidig flykt hem till hotellet.
- På kvällen trodde vi att folkmassorna skulle ha skingrat sig så vi gick ut för att äta. Tji fick vi när vi insåg att invånarna i Antigua firade San Bartolomé, en lokal högtid som inträffar i samband med påsken. Genom hela stan slingrade sig en lång parad och trottoarerna var fullproppade med åskådare. Överrallt kryllade det av så kallade "Cucuruchos" vilka är män i lila dräkter som är med och bär olika föremål i paraden. Jag fick flashbacks från barndomens mardömsprovocerande godnattsaga "Buhuerna" vilket var en dålig kombination med min rädsla för stora folkmassor.
BUHUERNA?
CUCURUCHOS?
- Vi lyckades klämma oss fram till Mc'donalds vilket var det enda vi var sugna på (ush! Fy på oss) där John missade en avsats och föll handlöst i backen med brickan i famn. Han fick ett skrubbsår och en vrickad fot och mitt "emergency kit" kom till användning. (John mår bra!)
- John fick en rejäl löneförhöjning. Jag var glad för HANS skull men blev ledsen för min egen. Jag är ju tjej, arbetar inom vården och är dessutom landstingsanställd. Denna kombination ger mig en lönekurva lika rak som ett EKG på en död person som får tafatta kompressioner lite då och då. I det långa loppet gör det ingen skillnad, men det ser bättre ut än inget alls, om man säger så..
Här kommer några få bilder från Antigua. Vi har typ alla bilder på kameran tyvärr.
Som tur är lämnade vi Antigua i måndags för att åka till Lago (sjö) Atitlán. Vi bodde två nätter i byn Panajachel och därifrån tog vi båten för att utforska andra byar. Vi hann med hippiebyn San Marcos, backpackerbyn San Pedro och den "hemliga" byn Jaibalito. Tyvärr har vi nästan alla bilder på kameran även nu, men några mobilbilder blev det. John fick i uppdrag att skriva en faktaruta om Lago Atitlán. Här nedan är hans bidrag till blogginlägget.
"Ett flertal närliggande vulkaner som för många tusen år sedan fick utbrott ledde till att stora mängder av underjordisk magma försvann och försvagade jordskorpan vilket ledde till att marken kollapsade till ett stort slukhål. Slukhålet fylldes med vatten och bildade vad som idag är Lake Atitlán. Ett annat slukhål som bildades på detta sätt är Ngorongoro kratern i Tanzania. Sjön är Guatemalas viktigaste nationella och internationella turistattraktion. Byarna runt sjön är starkt influerade av Maya kulturen. "Atitlán" betyder "at the water" på Nahuatl som är ett språk som användes av Aztekerna från centralamerikas högland."
San Pedro - backpackerbyn. Det enda vi gjorde här var att förflytta oss mellan olika caféer, alla med utsikt över sjön. Helt klart min favoritby eftersom jag älskar caféhäng.
Jaibalito - den "hemliga" byn. Hit åkte vi endast för att besöka en restaurang som även har bubbelpool och en liten infinitypool.
John väntar på båten hem vid hamnen i Jaibalito.
Vi har inga mobilbilder från San Marcos, hippiebyn. Man kunde se på klädstilen vilka personer på båten som skulle till San Marcos. Helt klart den sötaste byn (superliten!) fullt av hälsokostbutiker, yogastudios och alternativ medicin. Liksom San Pedro så åt vi oss igenom även denna by.
JUST DET, vi gick ju uppför ännu en vulkan i brist på fantasi. Denna gång hette vulkanen "Pacaya" och är en aktiv vulkan fast utan flytande lava utanpå. Färden uppför var inte speciellt märkvärdig. Vi gick i ett par timmar bara och sedan var vi uppe på en av kratrarna. Det coolaste på utflykten var att lyssna på vulkanen. Den gav ifrån sig samma ljud som våra magar gör om man lyssnar med stetoskop efter en tacofredag, fast några decibel högre. En annan kul sak var att rosta marshmallows över en liten öppning i kratern. Uppe på toppen fanns en liten affär som sålde smycken gjorda av lava. Affären hade fått uppmärksamhet i media för att vara den affär i världen som smällts upp på det mest ogästvänliga stället.
John grillar marshmallows. Det var riktigt varmt på vissa ställen och marshmallowsarna blev klara på en minut.
Imorgon ska vi till Lanquin där vi ska sova i tre nätter. Därifrån ska vi besöka nationalparken Semuc Champey.
Tack för att du läste 😊💕
Man måste ha tråkigt för att kunna ha roligt. Du minns ju Alfons😉 liknelsen med buhuerna var inte fel. Hade nog också känt mig lite olustig. Ser fram mot att få se alla bilder. Kram från mamma